Anette - Evig väntan...
Ska kanske även jag, Anette, skriva ett blogginlägg? Jodå:) Just nu sitter vi på Arlanda och gör absolut ingenting. Och det har vi tänkt fortsätta med i 8 timmar till. Vi valde att ta 06.30 flyger för att vara säkra på att vi skulle hinna fram på ett och ett annat sätt. Man vet aldrig hur vädret ska bli osv. Bättre att vara på den säkra sidan tänkte vi. Så nu får vi sitta här istället och gruva oss...
Som två tokskallar vi är märkte vi efter ca en timme att det fanns vagnar att lägga ner våra ryggsäckar på! Då var våra ryggar redan halvbrutna. Men det är sånt man får ta när man inte har huvudet på skaft. Nu är det bara 13 minuter kvar av datortiden. Vi har allstå suttit snart i 1,5 timmar. Skorna har jag slängt av mig. Ovarmt med joggingskor? Hatar skor överhuvudtaget! Älskar att vara barfota:) Och snart ska jag få vara det, skönt!
Våra ryggsäcker är galet tunga. Ska tusan anlita en väskbärare... Längtar inte till att vandra omkring med den där väskan i värmen som vi ska till. Jag kommer hamna på mitt så kallade "wajn-humör". De som umgås med mig ofta vet precis vad det är! Julia har inte sett mig i det stadiet. Hon vet inte vad som väntar henne...hehe. Nej, jag är en lurig prick. Men nu fick jag det att låta jättefarligt. Så farligt är det inte Julia!
Snart ska vi ta oss en hamburgare på Mc Donald´s. Smarrit! Sen ska vi väl göra... inget? För det finns INGET att göra på denna flygplats. Julia tyckte att vi skulle leka dektektiv eller nått. Blir väl nått sånt. Med våran fantasi blir det väl nått bra. Vi är väldigt lättroade.. Tur det!
Det kändes hemskt att lämna alla kära där hemma måste jag få säga. Krokodiltårarna var inte långt ifrån ögonvrån. Men jag höll dom inne. Det här har jag längtat efter sjukt länge! Jag kan ju inte få ångest då? Utan nu ska vi ha sjukt ball och jag måste bli av med min mage som skriker nervositet. Jag kommer ju hem! Och då får jag träffa alla som jag redan saknar. Jag är ju bara 7 veckor bort...7 veckor var det ja! Mina kära vänner, jag saknar er redan!
Nu ska jag sluta skriva och göra nått bättre. Eller just ja, det finns ju inget annat att göra. Men tiden är som sagt snart slut. Det var iaf skönt att öppna upp mina tankar. Nu ska jag knyta på mig dojjerna och vandra mot Mc D. Puss och Kram! Jag skriver snart igen. Oklart när... Håll utkik!
Som två tokskallar vi är märkte vi efter ca en timme att det fanns vagnar att lägga ner våra ryggsäckar på! Då var våra ryggar redan halvbrutna. Men det är sånt man får ta när man inte har huvudet på skaft. Nu är det bara 13 minuter kvar av datortiden. Vi har allstå suttit snart i 1,5 timmar. Skorna har jag slängt av mig. Ovarmt med joggingskor? Hatar skor överhuvudtaget! Älskar att vara barfota:) Och snart ska jag få vara det, skönt!
Våra ryggsäcker är galet tunga. Ska tusan anlita en väskbärare... Längtar inte till att vandra omkring med den där väskan i värmen som vi ska till. Jag kommer hamna på mitt så kallade "wajn-humör". De som umgås med mig ofta vet precis vad det är! Julia har inte sett mig i det stadiet. Hon vet inte vad som väntar henne...hehe. Nej, jag är en lurig prick. Men nu fick jag det att låta jättefarligt. Så farligt är det inte Julia!
Snart ska vi ta oss en hamburgare på Mc Donald´s. Smarrit! Sen ska vi väl göra... inget? För det finns INGET att göra på denna flygplats. Julia tyckte att vi skulle leka dektektiv eller nått. Blir väl nått sånt. Med våran fantasi blir det väl nått bra. Vi är väldigt lättroade.. Tur det!
Det kändes hemskt att lämna alla kära där hemma måste jag få säga. Krokodiltårarna var inte långt ifrån ögonvrån. Men jag höll dom inne. Det här har jag längtat efter sjukt länge! Jag kan ju inte få ångest då? Utan nu ska vi ha sjukt ball och jag måste bli av med min mage som skriker nervositet. Jag kommer ju hem! Och då får jag träffa alla som jag redan saknar. Jag är ju bara 7 veckor bort...7 veckor var det ja! Mina kära vänner, jag saknar er redan!
Nu ska jag sluta skriva och göra nått bättre. Eller just ja, det finns ju inget annat att göra. Men tiden är som sagt snart slut. Det var iaf skönt att öppna upp mina tankar. Nu ska jag knyta på mig dojjerna och vandra mot Mc D. Puss och Kram! Jag skriver snart igen. Oklart när... Håll utkik!
Kommentarer
Postat av: julias
fan vad duktiga ni är på att uppdatera tjejer!!!
Trackback
